Om en liten kille

Imorse var en sån där jobbig dag att lämna på dagis.

Sander älskar oftast att komma till dagis, men imorse var inte en sån dag.
han var trött imorse, även om han vaknade själv lite tidigare än vad han behövde, så var han väldigt mysig och vi satt i soffan och drack välling och såg på barnprogram. Sander riktigt myste in sitt ansikte i mitt hår när han satt i mitt knä och det kändes så mysigt. När vi skulle åka, så ville han inte. Han ville fortsätta mysa, sitta knä och titta tv. men jag fick med honom, när jag lockade med att det snöade och att de kanske kunde åka pulka på dagis.

När vi kom till dagis var han en riktig knäsittarpojke. Han ville inte gå ur min famn och hela han myste in sig i min famn. Tillslut kom tårarna och jag blev också ledsen. Blir så ledsen över att behöva lämna honom, när han inte vill. Men när jag hade gått och tittade in genom fönstret satt han i ens fröken famn och han grät iallafall inte längre.

Ikväll ska vi fortsätta mysa.